Tågluff del 4: Auschwitz

När vi ändå var i Krakow passade vi på att besöka Auswitz.muséet.

Vi besökte de både koncentrationslägren Auschwitz (1) och Auschwitz (2) Birkenau.

I Auschwitz 1 får man bara fota utomhus. Av respekt för offrens tillhörigheter och liknande som finns inuti byggnaderna.

Vi hade sett på muséets hemsida att guide ska bokas minst 2 veckor innan. Så vi räknade med att inte få någon guide. Döm om vår förvåning när vår härliga chaufför (se inlägget om Krakow) gick raka vägen förbi hela kön och fram till disken för att fixa en guide åt oss. En stund senare traskade vi iväg tillsammans med några andra besökare, utrustade med hörlurar och bandspelare, för att guiden skulle slippa skrika. Vi kunde gå omkring relativt självständigt och titta och samtidigt höra vad guiden sa.

Ingång

Baracker.

De olika barackerna hade delats in i olika teman. Exempelvis sjukvårdsbaracken, där man kunde se hur det fungerade med sjukvård i Auschwitz. Sjukvården var mest till för SS-vakterna.

I vissa baracker visades stora glasmontrar med personliga tillhörigheter som bevarats från fångarna i lägret. I en glasmonter låg glasögon. I en annan kunde man se hår. Kläder och barnskor. I en monter låg det väskor. Tusentals väskor, som folk hade skrivit sina namn på med stora bokstäver. Man hade sparat kastruller också. massor av kastruller som folk tagit med sig för att kunna laga mat. Men kastrullerna var inte använda.

Ingång till barack.

På en skylt utanför en av barackerna visas vad den platsen användes till under kriget.

Det var orkesterns spelplats. Alla skyltar är textade på polska, engelska och hebreiska.

Dörr.

Idag kan man gå längs grusvägen mellan barackerna. Förr var bucklorna i marken en mur.

På den här platsen avrättade SS-officerer människor genom att ställa upp dem mot väggen och skjuta dem.

Vakttorn.

Samma dag som vi var där stötte vi också på en grupp Israeler insvepta i landets flaggor. Varför man måste betona varifrån man kommer på ett ställe som Auschwitz, övergår faktiskt mitt förstånd.

I en av barackerna fick vi gå ner i källaren och visades källarhålorna. Cellerna hade inte städats efter kriget, utan man såg märken på väggarna efter vad som skett där inne. "Fönstret" var inte större en en liten tegelsten.
I en av barackerna fick vi gå ner i källaren och visades källarhålorna. Cellerna hade inte städats efter kriget, utan man såg märken på väggarna efter vad som skett där inne. "Fönstret" var inte större en en liten tegelsten.

Vakttorn.

Stängslen har bevarats i orginalform.

Hängningsplats.

Gaskammaren. Vi fick gå in och titta och det var inte trevligt.

Tydligen har man återfått den berömda skylten på bilden nedan, som för något år sedan stals av bland andra den svenske nazisten Anders Högström. Han var tidigare ledare för Nationalsocialistisk Front (numera Svenskarnas Parti), men gjorde avbön från nazismen, blev aktiv i Exit, för ex-nazister och i Socialdemokraterna. Efter detta tycks högström dock åter halkat in på fel bana då han 2007 åtalades för häleri och samma år fälldes för dopingbrott. Efter detta tycks han alltså både ha planerat och genomfört kuppen där "Arbeit Macht Frei"-skylten sågades i tre delar och därefter stals från muséet.

Jag under den berömda skylten.

Efter att ha sett Auschwitz 1 körde vår chaufför oss vidare till närliggande Auschwitz Birkenau, ett annat koncentrationsläger som låg några kilometer från Auschwitz 1. På vägen stannade stannade chauffören och visade oss uppsamlingsplatsen, där tågen ofta stannade och människor delades upp i olika grupper. Tågvagnarna stod kvar.

Ingången till Auschwitz Birkenau. Det är här många filmer om andra världskriget spelats in.

Precis vid ingången.

Ingången sett från insidan

I mitten var det en stor grusväg. På höger sida syntes massor av tegel-skorstenar som stack upp ur marken. Dessa var tidigare baracker som fångarna bodde i, bland annat. Men tyskarna passade på att bränna ner dem när kriget höll på att gå i putten.

Bakom stängslet syns skorstenar som sticker upp ur marken.

På vänster sida (se bilden nedan) hade man byggt upp alltihop precis som det såg ut innan det brändes ned. Där spelas idag in filmer.

Såhär såg det ut innan barackerna brändes ned.

I Birkenau gick det bra att fotografera inomhus. Här syns en "sovsal". I varje bedd sov flera personer.

Här låg tidigare en gaskammare som bokstavligen jämnades med marken av tyskarna.

Minnesplats vid platsen där gaskammaren låg.

På långt håll.

En sak som guiden var väldigt tydlig med när jag frågade, var att regeringar och högt uppsatta personer i resten av omvärlden definitivt kände till vad som pågick i Auschwitz. Att amerikanerna kände till vad som pågick, rådde det enligt henne ingen tvekan om.

Guiden hävdade även att de fångar som betecknades som politiska fångar oftast inte var politiskt aktiva. Istället menade hon att gurppen "politiska fångar" fungerade som en "slasktratt" där man slängde in folk med stort inflytande över andra i största allmänget, såsom lärare, advokater, musiker m.fl. Enligt guiden var de politiska fångarna oftast "vanligt folk", som inte var politiskt aktiva.

På direkt fråga nekade hon att kommunister, socialdemokrater och andra politiska motståndare till nazisterna, skulle ha fängslats systematiskt i Auschwitz.

Ska man vara kritisk kan man också säga att nästan allt fokus i Auschwitz-muséet läggs på just utrotningen av judar. Det nämns att homosexuella fängslades och att man hade fångar från Sovjet, exmeplevis. Utrotningen av tiotusentals romer på samma plats, nämns inte alls.

Enligt vår chaufför är det extremt sällsynt att tyska medborgare, som inte är av judisk härkomst, besöker muséet. Detta trots att guidade turer ges på tyska vid behov.