under 2000-talet har det upprepade gånger hänt att poliser offentligt efter nazimarscher gått upp på scen och tackat nazisterna för att de genomfört en så lungn och stillsam demonstration. Indirekt var detta också undertonen i flera av de artiklar som publicerades kring händelserna i Lund i söndags, den 30 November.
Såhär uttalar sig en polis i tidningen Metro dagen efter händelserna:
" – Vi är nöjda med att högerdemonstranterna kunde genomföra sin marsch, även om marschvägen måste ändras. Vi är däremot mycket missnöjda med att vänsterdemonstranter angrep polisen, säger kommenderingschefen Håkan Jarborg Eriksson som basade över insatsen med drygt 150 poliser från hela Skåne. "
Under dagen delade polisen även ut "informationsblad" till alla som ville veta vad deras arbete under dagen skulle gå ut på. Där skriver man bland annat:
"Det finns en tradition bland en del personer i Lund att uppmärksamma Karl XII:s dödsdag den 30 November. Det har förekommit ordningsstörningar och oroligheter när meningsmotståndare av olika politisk inriktining då drabbat samman. (...) I grundlagen finns ett starkt skydd för medborgarnas rätt att fritt uttrycka sin uppfattning oxh att till exempel genom demonstrationer och apellmöten påverka opinionen. Vem som helst har rätt att arrangera och delta i demonstrationståg eller annan opinionsyttring. Polisen är skyldig att medverka till att en opinionsyttring kan genomföras oavsett tillstånd har begärts eller ej."
Skrivningen ovan är mycket intressant. Polisen är alltså skyldig att se till att man kan uttrycka sin genom en demonstration även utan demonstrationstillstånd. Under söndagen hade Nazisterna tillstånd för sin march, men inte deras motståndare. Enligt grundlagen har alltså vem som helst rätt att genomföra en motprotest mot tillståndsgiven demonstration. Att antinazisterna inte hade tillstånd för sin motdemonstration beror sannolikt på att polisen inte ger två olika grupper tillstånd på samma ställe samtidigt. Det har förekommit att polisen gett både nazister och antinazister tillsåtnd samtidigt på samma plats, men detta brukar i regel resultera i att polisen, av naturliga orsaker, inte riktigt vet var de ska göra av sig själva.
Man kan tycka att det är märkligt vad snabbt vi tenderar att glömma historien. Det torde vara skillnad på att någon har rätt att uttrycka sin åsikt och att "vara nöjd" med att nazistiska grupper tågar som aldrig förr, i Sverige år 2008.
Vi borde fråga oss: Har poliser verkligen orsak att vara nöjda med nazisternas uppförande? Låt mig påminna om hur två polismän tragiskt sköts ihjäl i Malexander 1999. Det som då var årets mest omskrivna brott, verkar nu vara glömt.
Poliserna var på plats för att göra sitt jobb. De skulle stoppa några killar som hade begått ett bankrån inte långt därifrån. Istället slutar det med att dessa två poliser blir ihjälskutna med sina egna tjänstevapen. Mördarna var alla aktiva i nazistiska organisationer. Även om flera av dem idag tagit offentligt avstånd från sin tidigare ideologi är deras forna rörelser, som de själva var med och byggde upp, än idag är verksamma med att "fostra" nya nazister.
Att polismännen sköts ihjäl var ingen slump. De råkade inte stå ivägen och nazisterna kunde inte lika gärna ha skjutit någon annan. De sköts för att de var poliser och för att de nazistiska mördarna kände ett genuint förakt mot just poliser. Själva syftet med rånet var förresten att finansiera en underjordisk högerextrem terrorgrupp. Alltså hade brotten på flera sätt ideologiska motiv.
Man kan tro att detta var enskilda nazister som blivit skogstogiga. (Ungefär som att det finns normala nazister som inte alls är speciellt konstiga.) Man kan också tro att nazistiska rörelser tar avstånd från polismord. Det stämmer tyvärr inte.
Den nazistiska organisationen Info14 publicerade i sin tidning "kampnytt" hyllningsartiklar till de båda polismördarna:
"De som dog var inte familjefäder, de var inte någons barn, de var inte oskyldiga. De har gjort sitt val precis som de som steg in på banken i Kisa. De har tagit på sig statens uniform för att upprätthålla dess kriminella lagar. De lyder under en judeoch jobbar för att gripa svenska ungdomar som tänker självständigt. Deras mål är att placera svensk ungdom på anstalter för att de anammar gamla fornnordiska symboler. Människor som ställer upp på detta ska inte erhålla någon nåd. Det var inga oskyldiga som dog, de var poliser som gjort sitt val, att ställa sig mot sitt eget folk." (Källa: tidingen Expo nr 4/2008)
Till att börja med kan vi konstatera att det som info14 försöker göra är att avhumanisera poliserna. Att dessa visst var familjefäder är troligt då de var 30 respektive 42 år när de dog. Att polismännen var någons barn, står dock utom allt tvivel, då den ene av de mördade polisernas mamma offentligt berättat sin sorg, efter sonens död.
Hur polisen kan glömma vad den nazistiska ideologin står för, såväl när det gäller hela människogrupper, den egna yrkeskåren, är för mig obegripligt.
Maskerade nazister i Lund i söndags.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar